#120: jag ljuger nästan alltid om vad jag tänker på när någon frågar för det jag tänker på är ofta av en sådan art att det hade sårat den andre så djupt om jag hade svarat ärligt. vad innebär det, och hur ska man göra för att minska det som är så förbjudet att jag inte ens vågar skriva ned det inför mig själv? - kroken

klara vara

ihop

ihopsamlad

tankar är förnimmelser, på samma sätt som
mjukt, strilande regn i augusti. skymningen ger vinden en färg av svart rök

och jag frågar mig: vad är sant i en dikt

jag ljuger ihop sanningen för dig, lilla krok

tills den är helt borta