#44: Varför skrämmer mig mitt undermedvetna? - anonym


 

Jag skriver detta när jag vaknar, innan gränsen mellan det undermedvetna och medvetna helt suddats ut. Jag ligger i sängen, som är närmare drömmen. Min röda lampa är tänd och persiennerna neddragna. Det hörs steg utanför fönstret. Det hörs ett brus, som ligger under allting annat. Jag försöker tränga in i detta brus, som är staden och livet, som är alla våra tankar, samlade, pågående. För det mesta lämnas bruset åt bakgrunden. Du vaknar och går till jobbet. Du står i en kassa med frånvarande blick. Det gör för ögonblicket inte ont någonstans, inte heller i tanken. Människor rör sig på gatorna i staden och alla ger ifrån sig ett ljud som växer till ett brus och i bruset finns bilder som är långa, blöta… andra är lättare, transparenta. Du går på gatan bland de andra och din kropp producerar ett litet ljud, det är en ljus ton. Det är på gränsen till en skärande ton, som öppnar något i ditt inre. Blicken faller ner och du får plötsligt ont av alla bilder. Det är detta som händer i skrivandets stund. När det skymmer drar min röda lampa nattfjärilarna till sig. De lösgör sig från mitt inre och kravlar ut ur min mun. De är ludna, tysta. De sitter på väggarna i mitt rum som små undertryckta minnen. Det måste sägas: det är skrämmande att avvika från den raka linjen, det pågående, rullande, gatorna i stan, som leder till jobbet eller ett kafé. Det är skrämmande att säga något annat än det förväntade. Istället för att be servitrisen om en kaffe, säger du kanske: nattfjärilar dras till konstgjorda ljus, men orsaken bakom detta beteende är okänt. En hypotes, som kallas himmelsorientering, går ut på att nattfjärilar behåller ett konstant vinkelrätt förhållningssätt till en himlakropp, exempelvis månen, för att flyga i en rät linje. Eftersom himlakropparna befinner sig långt borta och dessutom ovanför horisonten kan nattfjärilen flyga långa sträckor utan att vinkeln blir en annan. Men när nattfjärilen upptäcker ett mycket närmare konstgjort ljus och använder det för att navigera, ändrar sig vinkeln mellan fjärilen och ljuskällan markant efter bara en kort sträcka. Nattfjärilen försöker instinktivt ändra sin navigation mot ljuset, vilket leder till att flygande nattfjärilar rasar i en nedåtgående spiral, som rör sig närmare och närmare ljuset.