#28: Varför blir en förälskad i den mest förbjudna? - anonym

 

Jag hör en ekorre äta, jag tänker på de små vassa tänderna, den lilla kroppen, hur det vore att hålla den i min famn. Kottar ramlar ner i vattnet, en ödla lägger sig på mitt lår, den ligger där som en tatuering, jag viftar bort den med handen och skriker ett tyst skrik.

Jag tänker på ekorrarna i Central Park, på att de levde, och fortfarande lever där bland människorna. Jag hör steg i skogen, jag tror det är en häst eller en människa med hårda steg. Jag reser mig upp för att se efter.

Förälskelsen är ett gift, en pil. Står man med ansiktet mot väst en måndag i april kommer man bli förälskad i den tredje personen man ser efter att solen gått upp eftersom pilen passerar genom en under de omständigheterna.

Jag skriver det här på en strand. Två män åker förbi i en motorbåt, och jag tänker, hur skulle mitt liv vara med någon av dem? Förskräckligt tråkigt antagligen, jag hör på deras unga röster att vi inte skulle passa ihop, deras tonläge är alldeles för lättsamt.

Men hade jag varit här en timme tidigare då pilen passerade genom mig hade jag blivit såld på dem båda. Är din önskan att inte mer bli förälskad i den mest förbjudna får du hålla dig undan när pilen är framme. Hur du vet när den är det är en senare fråga.